31 december 2012
Nyårsafton tog vi till en riktig alpackadag här på Toresäter. Vi tog ut en efter en av årets alpackaföl för noggrann granskning. Vilka ska vi anmäla till riksutställningen 2013? Samtidigt mikrochippade vi alla, alla fick 3 ml Ultrasan i injektion. Vi har lärt oss hur viktigt D-vitaminet är för alpackornas skelett. Vi synade tänder och ullens kvalitét. Vi tog också foto på ullen som vi ska lägga ut på hemsidan. Såhär blev resultatet.
Nr 1: Toresäters Syrene
Hon är vit. Hon var illa ute för ett par veckor sedan. Låg håglös och trött ute i hagen. Nästa dag var det likadant. Vi tog in henne i köket, la henne på en filt framför elementet. 35,3 i temp, inte bra.
Lyssnade på lungorna, inget rassel. Vi serverar henne pellets, hö och vatten. Till slut börjar hon dricka. Hon drack och drack och tempen steg i inomhusvärmen. Hon börjar äta. Då förstod vi diagnosen, hon var den enda som inte förstod den elektriska vattenkoppen. Den naturliga bäcken hade frusit. Nåja, efter tre dagar i köket förstår hon fortfarande varför hon inte kan följa med Ingrid in igen. Hon försöker tränga sig in genom dörren, hon följer Ingrid på små träningsrundor. Ingrid tycker att hon är förmer än de andra alpackafölen så hon vill döpa om henne till drottning Sylvia. Drottningen är vit, mamma är Snövit som gick etta på riksutställningen 2010. Pappan är Nullarbor från Nybo stuteri. Vi förstår att utan drottningen blir det ingen rolig utställning.
Nr 2: Toresäters Euforia
Hon är svart, pappan är vår gamle James. mamman det grå stoet Guapa. Så fin glansig ull! Henne måste vi ju absolut ha med!
Nr 3: Toresäters Biblica
Rosagrå stoför, pappan är våran hingst Zews 2:a riksutställning 2008, klassvinnare 2010. Mamman har tidigare gett oss en championhingst så Biblica tar vi självklart med.
Nr 4: Toresäters Anna
Stor stöddig tjej, fawn efter Nybos Nullarbor, mamma är vårat vita sto Jana Peruana. Alla Jana Peruanas tidigare föl har gått på topp så Anna måste absolut visas.
Nr 5: Toresäters Veronica
Fawn, efter Nybos hingst Fortitud. Var lite mager så hon har gått med sin mamma på extra utfodring. Men det blev bara en fet mamma som inte ville dia Veronika. Ok, Veronika är lite tanig men tre månader till utställningen kan göra underverk. Hennes syster gick 2:a av 19 stycken förra året och hade 15,3 i mikroner. Det skulle vara en stor miss att inte ta med Veronika.
Nr 6: Toresäters Maria-Magdalena
Fawn, efter våran hingst Zews, mamma är vårat sto Pearl. Lite egensinnig som sin mor som gick ett år med hästarna innan hon förstod att hon var en alpacka. Nu välanpassad. Egensinnig eller ej, ullen är glansig med mycket crimp! Hon ska med, ingen tvekan.
Nr 7: Toresäters Marta
Brunt sto efter Titus. Mamma är våran Julia. Det enda stofölet vi har efter Titus. Med sin glansiga, vågiga ull är hon given för utställningen!
Nr 8: Toresäters Seb
Fawn hingst, efter Nybos Fortitud, undan våran svarta Hope. Hope fick full pott på sin exteriör så med Fortitud som far kommer det bli något alldelles extra! Det vore dumt att lämna Seb hemma! Visserligen tuggar han på allt och alla men till utställningen ska han med!
Nr 9: Toresäters Jafed
Fawn hingst efter Nybos Nullarbor undan vårat fawn sto Osiris. Eftersom Osiris tidigare bara gett toppendjur är det otänkbart att lämna honom hemma. Han måste med!
nr 10: Toresäters Esaia
Brun hingst efter Nybos Fortitud undan Cherina. Så stor, kraftig och välpälsad. Som gjord för riksutställningen 2013!
Nr 11: Toresäters Lasarus
Enda hingstfölet efter Titus, mamman är Peggy Sue. Titus var ju champion så det blodet vill vi ha kvar i aveln. Otänkbart att lämna honom hemma!
Nr 12: Toresäters Isaskar
Rosa-grå hingst efter Alberto undan vårat svarta sto Queen of Love. Alberto som gett så många fina föl! Ska de andra elva med så ska den rosagrå Isaskar med!
Selekteringen är klar, Skönt! Plötsligt inser jag att jag avser ta samtliga av årets föl till Riksutställning! Jag tar mig för pannan, tänk om någon annan uppfödare gör likadant. Jag vet ju att man så lätt blir hemmablind! Men jag tycker ju att alla är så fina i år! För att försäkra mig om att jag inte gjort något misstag har jag dokumenterat ullen på var och en med ett foto. Gunnar säger att utställniingsdagen kanske inte blir lika rolig som nyårsafton men jag står på mig. Jag är så självsäker så jag avslutar Nyårsafton med champange och hummer hemma hos Anna. Men den som lever får se, det kanske inte blir någon champange i Mjölby! I så fall får jag trösta mig med kaffe och minns då nyårsafton med glädje! //Ulla
